Teknisk beskrivning av olika ljustekniker

Vad betyder IP-klassning?


IP-klassningen är ett mått på hur utrustningen motstår fukt, damm och ofrivillig beröring, läs mer om ip-klassningar här.
IP-klassningen är inte ett kvalitetsmått, även om hög täthet oftast innebär att utrustningen är välbyggd.


Lumen, vad betyder det?
Lumen är ,kort sagt, ett mått på den totala ljusmängd som en ljuskälla utstrålar. Måttet påverkas inte av skillnader i ljusbild, men en lampa med smalt ljusflöde upplevs starkare än en lampa med brett ljusflöde, då ljusmängden på en given punkt är högre (detta mäts i lux). Ljusbilden är alltså lika viktig som ljusmängden för att välja rätt lampa.


Lux, vad betyder det?
Lux är ett mått på den totala ljusmängd som träffar en yta på 1 kvadratmeter, en lux motsvarar en lumen per kvadrat.
En lykta med lång, smal ljusbild ger ett högre luxtal än en lykta med bredare ljusbild, även om den totala ljusmängden (i lumen) är identisk. Vad som passar bäst varierar givetvis med tänkt användningsområde.


Plastlins eller glaslins, vad är skillnaden?
Linser till lyktor med lysdioder görs ofta i plast, normalt PMMA (Polymetylmetakrylat, går även under handelsnamnen Plexiglas, Bonoplex och Perspex) eller PC (Polykarbonat, går även under handelsnamnen Lexan, Makrolon och Hammerglass).
Linser till halogen- och xenonlampor görs normalt av härdat glas.


Halogen, Xenon eller LED, vilken teknik är bäst?
Vilken ljuskälla som passar bäst varierar med användningsområde, alla tekniker har sina för- och nackdelar.
 


Halogen
Halogener är en grupp ädelgaser, och lampor med blandningar av dessa gaser (vanligtvis Jod eller Brom) har sedan 70-talet varit dominerande som ljuskälla i arbetsbelysning och bilstrålkastare. Jämfört med en vanlig glödlampa håller en Halogenlampa 2-4 gånger längre, och ger en större mängd ljus vid samma energiåtgång. Färgtemperatur ca 3000°k (gulaktigt).


Fördelar:
Billiga i inköp.
Snabb upptändning.


Nackdelar:
Känsliga för vibrationer, stötar och slag.
Förhållandevis kort livslängd (ca 500 timmar under goda förhållanden).


Gasurladdningslampor, Xenonlampor, HID, High Intensity Discharge


Gasurladdningslampor är en grupp av lampor som genom elektrisk påverkan joniserar ädelgas till ett lysande plasma. Gasen är oftast Xenon (uttalas Se-nåån), men även Argon, Neon och Krypton förekommer).
I fordon används Xenon som huvudsaklig gas, därav den vanliga benämningen “Xenonlampor”. Dessa lampor blev vanliga under 90-talet, och är idag den vanligaste ljuskällan på större entreprenadmaskiner, skogsmaskiner och lastbilar.
Färgtemperatur normalt mellan ca 4300°k (vitt) och 14 000°k (blått)


Fördelar:
En xenonlampa är mindre känslig för vibrationer och stötar än en Halogenlampa.
Ger ca 3 gånger högre ljusutbyte än Halogenlampor.
Förhållandevis lång livslängd (ca 5000 timmar under goda förhållanden).


Nackdelar:
Högre kostnader på servicedelar.
Hög strömförbrukning vid uppstart.
Ca 10 sekunder innan full ljusstyrka uppnås.
De billigaste fabrikaten kan orsaka problem vid start i sträng kyla, samt radiostörningar.


LED ( Lysdioder, Dioder, Light Emitting Diodes )


Sedan några år tillbaka har LED-tekniken mognat och utvecklats till den grad att den på allvar blivit ett alternativ till Halogen- och Xenonlampor. Priserna har stadigt sjunkit i takt med att tillverkningsvolymerna har ökat.
Varje diod har sin egen reflektor, och utformingen av en LED-strålkastare designas att skilja helt från vad som tidigare varit “standard”. Elektroniken är normalt helt ingjuten i epoxi, vilket gör den extremt vädertålig.
En LED-lampa innehåller inga rörliga delar, och rätt konstruerad håller den längre än maskinen den monteras på.
Färgtemperatur normalt ca 6000°k (kallvitt).


Fördelar:
Mycket lång livslängd (ca 50 000 timmar under goda förhållanden).
I princip okänslig för vibrationer, mycket motståndskraftig mot stötar och slag.
Låg värmeutveckling.
Ögonblicklig uppstart.
Ofta multivolt, 9-32v.


Nackdelar:
Enskilda komponenter kan normalt inte bytas ut då elektroniken ofta är ingjuten.
Billigare fabrikat uppnår inte den teoretiska livslängden, ofta pga otillräcklig kylning eller bristande kvalitet på komponenter. 


CCFL


Cold Cathode Flourescent Lamp / Tube, eller CCFL / CCFT, är en teknik som används i bl.a. neonrör. Vanlig som bakgrundsbelysning av LCD-skärmar och som
effektbelysning på vissa fordon.
Tekniken har sedan några år blivit i stort sett ersatt av lysdioder (LED), och är på tillbakagång.


Fördelar:
Obruten ljusslinga, ger ej det “prickiga” utseendet som dioder ofta ger.
Låg värmeutveckling (dock högre än LED).


Nackdelar:
Högre strömförbrukning och vikt än LED.